Miljölexikon

I diskussionerna om lastbilar, transporter, bränslen och miljöfrågor rör sig fackfolk gärna med termer som kan vara svåra att tolka eller passa in i sitt sammanhang. Här är ett minilexikon över de vanligaste orden och begreppen. Aerodynamik: Se luftmotstånd. Aldehyder: Delvis oxiderade kolväten (HC), som bl a ger dieselavgaser dess obehagliga lukt. Minskas med oxidationskatalysator. Allergen: Allergiframkallande, överkänslighet. Främmande material som i små mängder framkallar allergiska reaktioner. Avgasfilter: Se partikelfälla. BRÄNSLEN När man pratar om bränslen delar man in dem i: Fossila bränslen, som diesel, består till största delen av kolväten och är en ändlig, icke förnyelsebar resurs. När de förbränns bildar de bl a koldioxid, vilket utgör ett nettotillskott till atmosfären och därmed också ett bidrag till växthuseffekten. Icke fossila bränslen, är bränslen framställda ur förnyelsebara råvaror som jordbruksprodukter och cellulosa. Aktuellt i debatten är också: Biobränslen, är ett sammanfattande namn för bränslen som hämtas från växtriket. De framställs ur organiska råvaror, som t ex ved, torv och oljeväxter, och är därmed icke fossila bränslen. Växterna tar upp CO2 ur luften vid tillväxt och omvandlar då koldioxid till syre. Se Alkoholer, etanol och metanol. Alternativa bränslen: Är alla bränslen som kan ersätta diesel och bensin. Det betyder att även naturgas och LPG räknas som alternativa, trots att de är fossila och utvinns ur olja. Alkoholer: Etanol och Metanol. Metanol framställs främst ur naturgas, ett fossilt bränsle, medan etanol räknas som ett förnyelsebart drivmedel, då det främst tillverkas genom jäsning av biomassa. Alkohol utvunnen ur biomassa bidrar inte vid förbränning till en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. Alkoholer ger längre kväveoxid- och partikelutsläpp än diesel. Bensin: Fossilt bränsle, oftast använt i personbilar med Ottomotor, bestående av en blandning av kolväten, framställt av olja. Biogas: Icke fossilt bränsle som främst består av metan och kan tillverkas ur de flesta organiska material. Ger i stort sett samma emissioner som naturgas, men med mindre innehåll av tyngre kolväten, se under Emissioner. CNG: (Compressed natural gas), naturgas, som innehåller metangas till över 90 procent. Diesel: Fås genom att destillera råolja vid 170-370°. Då befinner sig kolvätena i ett tillstånd som tillåter komprimering, en förutsättning för att dieselmotorn skall fungera. Normaldiesel inom Europa innehåller ca 500 ppm, (miljondelar), svavel. I Sverige finns tre klasser av diesel. Miljöklass 3, eller Europadiesel, som innehåller max 500 ppm svavel och Miljöklass 2, eller s k Citydiesel, som får ha max 50 ppm. Miljöklass 1-diesel innehåller max 10 ppm svavel men också mindre halter av aromatiska kolväten, vilket ger lägre utsläpp av svaveldioxid, partiklar och kolväten. DME: Dimetyleter, är en gas, som framställs ur naturgas eller biomassa. Fördelarna jämfört med naturgas, är att den kan användas i dieselprocessen utan förlorad verkningsgrad. Enklare att hantera och transportera än naturgas. DME visar på lägre utsläpp av kolväten, kväveoxider och partiklar än diesel. Etanol: Alkohol framställd av biologiskt material. Se alkohol. LNG: Liquified Natural Gas, fås då man komprimerar naturgas under högt tryck eller vid låg temperatur. Vätskan har högre energitäthet än gas, och kräver mindre utrymme. Måste lagras under tryck, vilket innebär svårigheter under tankning. LPG: Liquified Petroleum Gas, motorgas, är en biprodukt vid raffinering av olja. LPG består i huvudsak av mättade kolväten. Metanol: Alkohol, träsprit. Se alkohol. Motorgas: Se LPG. Motorbrännolja: Den vanligaste typen av dieselbränsle. Naturgas: Utvinns ur en icke förnyelsebar råvara, olja eller förekommer i jordskorpan och består i huvudsak av metan. Ger minskade utsläpp av främst kväveoxider och partiklar, jämfört med diesel. Utsläppen av kolväten är däremot något högre, medan koldioxidhalten är densamma. RME: Rapsmetylester, se Vegetabilisk olja. Vegetabilisk olja: Framställs ur en rad växter, som jordnötter, solrosfrön eller raps. Genom att blanda t ex rapsolja och metanol, får man rapsmetylester, RME, som går att blanda med diesel. 100 % ren RME går inte att använda i en dieselmotor. Vegetabiliska oljor ger högre utsläpp av kväveoxider än diesel vid förbränning, men kolväte- och partikelhalten är lägre. Vätgas: Gas som kan användas som bränsle. Ger inga utsläpp av koldioxid. Partikelutsläppen är lägre än för diesel. Energiförbrukningen vid framställningen är däremot hög. Lagring och tankning av bränslet medför problem. Buller: Ej önskvärt ljud. Se under Emissioner och Decibel. Cancerogen: Cancerframkallande. Se polyaromatiska kolväten, samt högaromatiska oljor, HA-oljor, under Däck. Cetantal: Måttet på dieseloljans tändvillighet, självantändning, är dess cetanal. Dieselbrännolja självantänds p.g.a. av det höga tryck och den höga temperatur som bildas i dieselmotorn, ca 600 °C. Ju högre tal, desto bättre tändvillighet. (Jfr med bensinens oktantal.) Högre cetantal innebär lägre emissioner, särskilt vid kallstarter. CFC: (Klorfluorkarboner) Freon, består av klor, fluor och kol. Kloret i denna förening förstör det stratosfäriska ozonskiktet. Används i flytande form som lösningsmedel och köldmedier. CTI: (Central Tyre Inflation), Utrustning som monteras i original för central däcktryckskontroll i en Volvo-lastbil. Gör det möjligt för hårt lastade timmerbilar att komma fram på tjälskadade skogsvägar. Med CTI ökas däckets kontaktyta med upp till 60-70 procent genom sänkt tryckt, vilket leder till att hjultrycket per kvadratcentimeter blir mindre och vägytans bärighet ökar. Minskar även slitaget på lastbilen. Decibel: dB(A). Enhet för mätning av ljudstyrka, som t ex buller. Se under Emissioner, buller. DRIVKÄLLOR: Batteridrift: Ger stora miljöfördelar. Ännu saknas fullgoda lösningar på batterier som ger ekonomi för tung trafik. Volvo Lastvagnars Volvo FL6 Hybrid är utrustad med NiCd- batterier med en sammanlagd energimängd på 43 kWh. Batterierna är vattenkylda och laddas från ett vanligt trefasuttag. De laddas också vid körning på dieselmotorn och vid inbromsning, genom att drivmotorerna då fungerar som generatorer. Se även Hybriddrift. Bensinmotor: (Ottomotor). Fordrar bränsle och luft samt elektricitet för att starta. Kan köras på bensin, gas, etanol och metanol. Ger låga emissioner, men har hög bränsleförbrukning, vilket medför höga koldioxidutsläpp. Dieselmotor: Förbränningsmotor, där bränslet självantänds på grund av det höga tryck och den höga temperatur som bildas, ca 600 °C. Ger upphov till mindre koldioxidutsläpp än bensinmotorer, beroende på den höga verkningsgraden hos dieselmotorn. Se även under Emissioner, Koldioxid och Verkningsgrad. Duodrift:Duobussen, med dubbla framdrivningssystem, är en kombination av motorbuss med diesel-, bensin- eller gasmotordrift med elbuss som har tråddrift. Toppfarten vid eldrift är ca 50 km/tim. Effektbatteri: Eller kondensator. Ett sätt att återvinna och tillvarata bromsenergin för att utnyttja den vid acceleration, är lagring i effektbatterier eller kondensator. Eldrift: Har tre huvudprinciper: Direkt via kontaktledningar, via batterier som laddas eller som hydbriddrift, där batterier kombineras med någon form av kompletterande kraftkälla som svarar för laddningen, t ex en förbränningsmotor. Dagens elfordon går endast att köra begränsade sträckor och är tysta och ger inte utsläpp. Tyvärr är systemen tunga och dyra. Gasturbindrift: T ex en dieseldriven gasturbinmotor. Förbränningen sker kontinuerligt vid lågt tryck, vilket ger bättre förutsättningar för låga emissioner än för en kolvmotor. Gasturbin kan också användas vid hybriddrift. Arbetar då ihop med en höghastighetsgenerator som laddar batterierna i en elmotor med ström. Hybriddrift: Fordon försett med flera energisystem. Volvo Lastvagnar har i samarbete med ABB Hybrid Systems tagit fram Volvo FL6 Hybrid, en s k seriehybrid. Den drivs av en dieselmotor och batterier för avgasfri körning. En elmotor driver bakaxeln, vilket innebär att lastbilen alltid drivs elektriskt oavsett köralternativ. Volvo FL6 klarar 30 km avgasfri körning med eldrift och är en efterföljare till ECT, Volvo Environmental Concept Truck. ECB, (Volvo Environmental Concept Bus) och ECT (Volvo Environmental Concept Truck) är seriehybrider baserade på en gasturbin med integrerad höghastighetsgenerator, s k HDG-aggregat, samt på Nickel-Cadmium (NiCd) -batterier och en elmotor, vilket ger avgasfri körning i känsliga områden. Konceptfordonen innehåller en rad lösningar för högsta effektivitet, körsäkerhet och en miljöriktig tillverkning och återvinning. Seriehybriddrift: Se Hybriddrift. Stirlingmotorn: Har förkammare och cylindrar åtskilda, och är pga detta inte beroende av ett särskilt bränsle. Motorn kan gå på praktiskt taget allt från kokosnötter till drivved. Används idag bl a till ubåtsmotorer, då de ej är beroende av luft. Svänghjul: Har provats som energiåtervinningssystem. Bränslebesparingen uteblev p.g.a. stor förlust i kraftöverföringen. Turbo Compound: TC, en dieselmotor med en extra kraftturbin som tillvaratar avgasenergin i ytterligare ett steg, genom att återföra rörelseenergi via en växel till motorns vevaxel. Den ger motorn en högre verkningsgrad, som medför lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp. Tråddrift: Trådbussar, där elektricitet distribueras genom luftburna ledningar, medger dessvärre inte den flexibilitet som är nödvändig i modern stadstrafik. Tryckackumulator: Magasinerar under inbromsning energi, som lagras i hydraulolja under tryck. Den lagrade energin utnyttjas vid start för att driva och accelerera fordonet. När trycket är utjämnat, tar dieselmotorn över driften, (vid ca 35 km/tim). Minskar utsläpp, liksom bränsleförbrukning och sänker bullret vid busshållplatser. Ångmotor: Förångar ett arbetsmedium, som t ex vatten, i en generator för att sedan omsätta det till mekanisk energi i en expansionsmaskin, t ex en kolvmaskin. Intresset för ångmotorn avtog på 70-talet p.g.a. ny teknik. DÄCK: Buller: För att minimera buller från lastbilen, rekommenderas originalmonterade däck, då de ger lägsta bullernivå eftersom de är utprovade för just det fordonet. Regummerade däck: Är resursbevarande genom att stor del av däcket återanvänds flera gånger. Lastbilsdäck regummeras idag 2-3 gånger. Regummerbara stommar: Nya däck bör ha regummerbara stommar, för gott resursutnyttjande när däcksmönstret är nerslitet. Mönsterskärning: I det nedslitna gummiskiktet på 4-5 mm skärs en fördjupning av däcksmönstret med en elektriskt uppvärmd kniv. Eftersom mönstret fördjupas, ökar vattenavskärningen och det ger ett däck med gott våtgrepp och ökad livslängd med ca 30 procent. Högaromatiska oljor (HA-oljor): Märkningspliktiga HA-oljor innehåller s k polyaromatiska kolväten (PAH) eller polyaromatiska föreningar (PAC) som är klassade som cancerogena. HA-oljor förekommer i slitbanorna i en del personbilsdäck men även i stommar på lastbilsdäck. Däcksindustrin arbetar nu med att ta fram ersättningar. Naturgummi: Gummiträdet härstammar från Amazonas regnskogar. Kallas även kautschukträd efter det indianska ”cao-o-chu”, det gråtande trädet. Fick sitt genombrott när Charles Goodyear genom att tillsätta svavel lyckades överföra varmt gummi från plastiskt till elastiskt material. Vulkaniseringsprocessen var upptäckt. Vulkat naturgummi är så elastiskt att det kan töjas flera gånger sin egen längd, för att sedan återta sin ursprungliga form. Crumb: Söndersmulat använt gummi, som kan användas som en tillsats i däck. Vulkat gummi: Gummi där molekylerna har tvärbundits på kemisk väg. Rullmotstånd: Lågt rullmotstånd i däck spar bränsle och minskar utsläppen. Rullmotståndet påverkas av bl a mönsterdjup, slitagegrad, lufttryck, hastighet, belastning och vägbanans beskaffenhet. Sättet att mäta rullmotstånd skiljer sig mellan olika maskiner och tillverkare. För att ange ett absolut värde krävs standardiserade metoder. Zink: Zinkoxid används som aktivator i vulkaniseringsprocessen. I dag finns få kända alternativ som fungerar teknisk och ekonomiskt. Mängden zinkoxid får enligt lag ej överstiga 2 procent av däcksvikten. Kadmium: Kadmium används inte längre inom modern däckstillverkning. Däremot förekommer spår som föroreningar i zinkoxid. De uppgår till mindre än 10 ppm. Åldringsskydd: Eller s k antioxidanter och antiozonanter i däck, anses vara toxiska (giftiga) samt allergiframkallande. Ger däcksstommen lång livslängd och hög säkerhet mot däcksexplosioner. Däcksindustrin arbetar nu för att hitta nya lösningar med bibehållen säkerhet. ECRIS: (Environmental Car Recycling in Scandinavia) , forsknings- och utvecklingsföretag som arbetar med kretsloppsanpassad återvinning av fordon. EDC:(Electronic Diesel Control) , styrning av radpumpen som ger god kontroll av insprutningen. EUI är motsvarande elektroniska enhetsinjektorsystem som förbättrat den tidigare tekniken och gett lägre emissioner. Efteroxidering: Se katalysator. EGR-ventil: (Exhaust Gas Recirculation), är en ventil som leder tillbaka avgaserna till insugningssidan och därmed säker halten av kväveoxider i avgaserna genom bättre förbränning. ELU: (Environmental Load Unit), ett teoretiskt värde som visar en produkts eller process miljöpåverkan. EMISSIONER Utsläpp. Avser utsläpp från en motor av gaser och partiklar via avgasröret och ej önskvärda ljudvågor från trafik i form av s k buller. Utsläpp från motorer påverkas av bränsle, motortyp och avgasrening. Buller: Ej önskvärt ljud. Mäts i decibel. Lagkrav anger hur högt buller som får förekomma från en lastbil i drift. Orsakas främst av däcksfriktion mot vägbanan samt fartvinden från chassiet. Påverkas även av mängden fordon, hastighet och typ av fordon som kör på trafikleden. Kolväten: (HC) , kemiska föreningar som innehåller kol och väte, t ex petroleumprodukter. Kolväten i avgaser minskas genom motorer med effektivare förbränning och insprutning, samt genom att använda katalysator för efteroxidering. Flera ämnen i gruppen anses vara cancerogena. Polyaromatiska kolväten: (PAH) , sk tunga kolväten, bildas vid ofullständig förbränning. Finns bundna på sotpartiklar i dieselavgaser. Cancerogena och mutagena. Se även under Däck, HA-oljor. Koloxid: (CO) , giftig gas som blockerar syreupptagningsförmågan. Koldioxid: (CO2) , gas som bildas som slutprodukt vid all förbränning av fossila bränslen. Bidrar till växthuseffekten. Koldioxidutsläppen från transporter står i direkt proportion till den mängd bränsle som förbrukas. Det innebär att dieselmotorn som har högre verkningsgrad, ca 45 %, och ca 30 % lägre bränsleförbrukning än motsvarande bensinmotor, ger lägre koldioxidutsläpp. Kväveoxider: (NOx) , samlingsnamn på kväveoxid och kvävedioxid. Försurande gaser som bildas vid ofullständig förbränning. Medverkar också till övergödning och bildningen av marknära ozon. Minskas genom laddluftkylning och modifierad förbränning av bränslet i motorn. Klorflourkolväten: (CFC) , även kallat freon används i kylanläggningar. Utsläppen är ett hot mot jordens skyddande ozonskikt. Sedan 1994 är alla Volvo-lastbilar CFC-fria. Det nya köldmediet R134a, är fritt från ozonaggressiva kloratomer och anses därmed vara ofarligt för ozonlagret. Partiklar: Små sotpartiklar med en kärna av kol. Bildas vid förbränning av t ex dieselolja. Partiklar bär med sig bl a kolväten och svavelsyra. Minskas med finare bränslefördelning och effektivare förbränning, samt mindre svavelhalt i bränslet. Svaveldioxid: (SO2), gasformigt ämne som bildas vid förbränning av t ex fossil olja. Svaveldioxid och vatten bildar tillsammans svavelsyra som når marken i form av surt regn. Bidrar till försurningen. Orsakar luftvägssjukdomar. Enhetsinjektor: I jakten på att minska utsläppen har kraven höjts på insprutningssystem med ökat tryck och snabbare förlopp. Den teknik som nu används är en s k enhetsinjektor, som medger betydande tryckökning och exaktare insprutningsförlopp, och som medför lägre utsläpp. EPS: (Environmental Priority Strategies in product design), Volvos metod för att göra livscykelbedömningar. Euro: (1,2,3). Europeisk emissionslagstiftning för tunga dieselfordon. Fossila bränslen: Utvinns eller tillverkas av icke förnyelsebara råvaror. T ex kol, olja och naturgas. Förnyelsebar energi: Eller s k icke fossibla bränslen. Energi från biobränslen eller sol-, vind- och vattenkraft. Försurning: Dieselmotorer bidrar till försurningen genom att svaveloxider och kväveoxider reagerar med vatten och faller ner som surt regn. Utsläppen av kväveoxider minskas genom renare bränsle och förfinade motorer. GDP: (Global Development Process). Ett program som styr produktvecklingsprocessen inom Volvo Lastvagnar. Miljöegenskaperna på lastbilarna vägs med från beslut och idé till färdig produkt. Intercooler: Laddluftkylare, se Laddluftkylning. Katalysator: Efteroxidering som renar avgaser. En dieselmotor förbränner inte fullständigt alla ingående ämnen i avgaser, som t ex kolväten. En katalysator minskar restprodukterna i avgaserna, som t ex kolväte- och koloxidhalten, men tar också bort avgaslukten. Den stora mängden syre i dieselavgaserna gör det svårt att reducera kväveoxiderna, NOx, i en katalysator. Det sker med sk laddluftkylning. Laddluftkylning: Sänker insugningsluftens temperatur i dieselmotorn. Det ger lägre temperatur i själva förbränningsrummet, som medför lägre bränsleförbrukning och mindre kväveoxidbildning. LEV: (Low Emission Vehicles), Kalifornisk klassning av bilar med låga avgasutsläpp. Luftmotstånd: (Aerodynamik), fartvinden mot chassiet. Genom att utforma karossen så att luftmotståndet minskas, reduceras bränsleförbrukningen och därmed avgasutsläppen. Livscykelanalys: (LCA, Life Cycle Assessment). Ett sätt att mäta en produkts totala miljöpåverkan. Genom att ge de olika stegen från utvinning, tillverkning, användning och sluthantering olika poäng beroende på hur de inverkar på miljön, går det att kartlägga problem eller jämföra likvärdiga produkter enligt LCA. Volvo använder ett eget system, se EPS. Lösningsmedel: Vätskor som används för att lösa eller ta bort fetter, lacker och smuts. Ofta lättflyktiga organiska föreningar som kan bidra till bildandet av marknära ozon. Marknära ozon: Bildas genom en fotokemisk process, mellan kolväten, kväveoxider och solljus. Orsakar bl a skador på växter och skördeminskning i jordbruket. Miljöbelastning: Hur mycket en produkt belastar miljön från råvaruutvinning till återvinning, återanvändning. Livscykelanalys med EPS-metoden visar att miljöbelastningen från en Volvo FH12 till 90 % uppstår under användarfasen. Tillverkning och utvinning av energi och råmaterial utgör 10 %. Skrotning och återvinning av lastbilen ger mer tillbaka i form av råmaterial och energi, än vad det belastar miljön. MILJÖSTYRNINGSSYSTEMAdministrativa system för att utveckla och styra miljökonsekvenserna inom ett företag och på dess produkter. ISO 14001: Internationella standardiseringsorganisationens miljöstyrningssystem. EMAS: (Eco Management & Audit Scheme), EUs miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning för industriföretag och bygger på frivillighet. VEMS: (Volvo Environmental Management System). Volvos eget miljöstyrningssystem. Inkluderar kraven i ISO 14001 och EMAS. MOTIV: (Miljö och Toxikologi Inom Volvo). En databas med detaljerad information om de kemiska produkter som hanteras inom Volvo. Syftet är att den skall ge besked om bästa tänkbara kemikalie och minimera användningen av miljöstörande ämnen. Svart & Grå-lista: Volvo har utifrån MOTIV, tagit fram en svart och en grå lista över kemiska ämnen. Ämnen på den Svarta listan har avvecklats eller håller på att avvecklas. Den Grå listan anger de vars omfattning bör begränsas. Miljörevision: Revision av ett företags verksamhet ur miljösynpunkt. Mutagen: Egenskap för ämne som orsakar plötsliga förändringar i arvsmassan. Oktantal: Mått på hur högt kompressionstryck bensinen i en Ottomotor tål utan att självantända. För att höja bensinens oktantal tillsätts numera bl a natriumföreningar istället för blyföreningar. Oxidationskatalysator: Reducerar kolväten och obehaglig lukt i dieselavgaser. Ozon: (O3). Kemisk förening som i stratosfären bildar ett skikt som skyddar jorden från solens ultravioletta strålning. Partikelfälla: Det finns två typer. Keramiska avgasfilter, där avgaserna tvingas från en kanal till en annan genom en porös vägg som samlar upp partiklar. Eller metallfilter, där metalltrådsnystan samlar upp partiklarna. Genom att belägga dessa filter med en katalysator kan man hålla temperaturen nere vid förbränning. Det förenar låga partikelutsläpp med låga kväveoxidutsläpp. Filtrena måste brännas rena vid höga temperaturer. Partikelfälla kräver citydiesel som bränsle. Plast: Delas upp i två grupper, termoplaster (smälter vid uppvärmning, lätta att återvinna. Merparten av plastdetaljerna i en lastbil består av termoplaster) och härdplaster (går ej att smälta och återvinna) t.ex bakelit och vissa elartiklar som måste tåla värme. Det finns en mängd olika plastmaterial i lastbilen, beroende på vad de skall tåla, men gemensamt för alla är att de bör hållas rena och inte blandas upp med varandra. Det försvårar och sänker kvalitén vid återvinning. Volvo märker sedan flera år alla plastdetaljer i fordonen för att förbereda en effektiv återvinning. R143a: Ett nytt köldmedium som används av Volvo. Fritt från ozonaggressiva kloratomer och därmed ansett som ofarligt för ozonlagret. Synergieffekt: Effekt då två ämnen ger större skada tillsammans än var för sig. TLEV: (Transitional Low Emission Vehicles), kalifornisk klassning av bilar med låga avgasutsläpp som accepteras under en övergångsperiod. Motsvarar svensk Miljöklass 1. Transporteffektivitet: Mäts i bränsleförbrukning per transporterat ton gods. Bränsleförbrukning och utsläpp står i exakt relation till varandra och mäts ibland i gram utsläpp per transporterat ton gods. Ju högre lastkapacitet ett fordon har, desto större transporteffektivitet. Toxikologi: Läran om giftiga ämnen och dess verkningar. Tungmetaller: Ordet används för att beteckna särskilt miljöfarliga metaller. T ex kvicksilver, bly och kadmium. ULEV: (Ultra Low Emission Vehicles), kalifornisk klassning av bilar med extremt låga avgasutsläpp. Verkningsgrad: Ett mått på hur effektiv en motor är. Anger hur stor andel av energiinnehållet som kan omvandlas till rörelseenergi. Energi ur motorn / (dividerat med)Energiinnehåll hos förbrukat bränsle = Verkningsgrad Dieselmotorns verkningsgrad är ca 45 %, medan en bensimotor ligger runt 30 %. Dieselmotorn utnyttjar alltså en större del av bränslets energiinnehåll och drar därmed mindre bränsle. Växthuseffekten: Jorden har en naturlig växthuseffekt genom att bl a koldioxid i atmosfären stoppar den långvågiga utstrålningen, dvs den bidrar till en höjning av temperaturen. Under 1900-talet har koldioxidhalten ökat i atmosfären, vilket befaras leda till temperaturhöjningar. Se koldioxid. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga, CO2, CH4, N2O, CFC-föreningar. ZEV: (Zero Emission Vehicles), kalifornisk klassning av fordon som inte avger några avgaser alls, s k 0-emissionsfordon. Återvinning: Användning av en produkt i annan form än den ursprungliga då den tjänat ut. Idag kan mer än 90 % av Volvos lastbilar återvinnas. Siffran ökar ständigt då Volvo Lastvagnar idag redan vid produktutvecklingsprocessen väger in återvinning. Se GDP och EPS.