Säkerhetslexikon

Säkerheten är ett av Volvo Lastvagnars kärnvärden. I diskussionerna om lastbilar, transporter och säkerhet förekommer termer som kan vara svåra att tolka eller sätta in i sitt sammanhang. Här är ett minilexikon med de vanligaste orden och begreppen. ABS - Anti Blockerings System. Ett säkerhetssystem som skall träda i kraft vid kritiska situationer och som kompletterar det vanliga bromssystemet. I samband med FL-serien 1985 presenterades ABS-bromsar för första gången på en på en Volvolastbil. ADR - beteckning på transporter av farligt gods. ADR är en förkortning och den fullt utskrivna beteckningen är på franska och heter 'Accord européen relatif au merchandises dangereuses par route'. Ungefärligt översatt 'Den europeiska överenskommelsen om farliga transporter på väg'. ACC - Adaptive Cruise Control. System som mäter avståndet till framförvarande fordon och ser till att hålla ett behörigt avstånd. Under utveckling hos Volvo. Systemet kan även varna föraren om fordonet kommer ikapp ett stillastående fordon eller annat hinder - Forward Collision Warning. På Så sätt kan risken för dessa typer av olyckor minskas kraftigt. Action Service - se Volvo Action Service. Aktiv körning - att ge utrymme för andras misstag i trafiken och att lyssna till sina egna trötthetssignaler. Förutom att mjuk och planerad körning gör föraren till en bättre trafikant, minskar det dessutom slitagen både på föraren och bilen. Genom att vara uppmärksam på olika signaler i omgivningen kan man förvarnas om farligheter. Sådana signaler kan vara spegelbilder i fönster, skuggor och framför allt uppmärksamhet på andra trafikanters beteende. Vid körning med fordonskombinationer måste man både vara medveten och uppmärksam på olika typer av instabilitet. Ofta känner inte föraren hur efterfordonet beter sig. Se även ESP. Airbag - krockkudde inbyggd i säkerhetsratten - SRS Airbag - presenterades som optional 1995 i samtliga Volvos FH-hytter och ger tillsammans med användning av bälte ett mycket gott skydd. En beräkning av förloppet i 94 verkliga olyckor visade att en airbag har klart skadereducerande effekt vid frontalkollisioner. En absolut förutsättning är att airbag används i kombination med trepunktsbälte, som är i sig det överlägset bästa passiva förarskyddet. Genom bland annat offset-testet har Volvo Lastvagnars tekniker kunnat utveckla och anpassa det elektroniska system med sensorer som registrerar uppbromsningen i krockögonblicket. Sensorerna ger signal om att utlösa airbagen som är monterad i rattens centrum och täcks av en kåpa som öppnar sig och fälls åt sidan när airbagen löser ut. Den fylls på 30 millisekunder (0,03 sekunder) med 60-70 liter kvävgas som bildas genom en explosiv kemisk förbränning. Därefter tar det 45 millisekunder att tömma airbagen. Ett mycket snabbt förlopp där ljudupplevelsen närmast kan liknas vid när man slår hål på en luftfylld papperspåse. Se även Säkerhetstester och Olyckstyper. Aktiv säkerhet - en av två huvudgupper när det gäller säkerheten i och runt en lastbil: Aktiv säkerhet och passiv säkerhet. Den aktiva säkerheten skall medverka till att olyckan aldrig händer - där spelar förarens arbetsmiljö en viktig roll. Den passiva säkerheten skall göra att följderna av en eventuell olycka skall bli så små som möjligt. Volvo försöker så långt det är möjligt minska risken för att olyckor över huvud taget skall inträffa. I det arbetet är utformningen av förarens arbetsmiljö och förarplatsen mycket viktig. Utvecklingsarbetet sker med utgångspunkt från hur en människa fungerar och reagerar. Hytterna till Volvos lastbilar är konstruerade med erfarenhet från Volvos mångåriga säkerhetsarbete, som bland annat har sin grund i Volvo Lastvagnars Haverikommission. Se även Haverikommissionen. Alkolås - system som spärrar bilens startfunktion om föraren har alkohol i utandningsluften. Attention Support - system som aktivt hjälper föraren att hålla uppmärksamheten på trafiken. I situationer med hög stressnivå kan ett sådant system, kallat Workload Manager, koppla samman trafiksituationen med förarens stressnivå och se till att informationen prioriteras. Systemet upptäcker förarens stressnivå i t.ex. en besvärlig trafiksituation och fördröjer information som telefonsamtal och textmeddelanden tills miljön runt fordonet är lugnare. Andra system för Attention Support kan också varna föraren om han håller på att bli trött - s.k. Drowsiness Manager, eller tappa koncentrationen - Distraction Manager, och exempelvis föreslå en paus. Barriärkrocktest - se säkerhetstester. Belysning. Säker mörkerkörning innebör framför allt två saker - att se och att synas. Det handlar om allt från extraljus till enkla reflexer. Dagens lastbilar är som standard utrustade med mycket bra belysning. Ändå har alltför många lastbilar dåligt ljus. Orsaken är ofta dåliga reflektorer eller utbrända lampor. Första steget till en bil med riktigt ljus är att regelbundet kontrollera och underhålla bilens standardbelysning och att alltid ha med en extra glödlampsats. Men människor har olika förmåga att se i mörker. Då kan hjälpmedlet vara extraljus. Även den med bra mörkerseende som en gång provat att 'dra på 'extraljusen vill knappast avvara den möjligheten. Se även sikt. Blodsocker - se mat. Buller - Ej önskvärt ljud. Mäts i decibel. Buller och vibrationer påverkar både uthållighet och koncentartionsförmåga. God ljudisolering och väl anpassad hyttfjädring minskar risken för att en olycka skall inträffa. Lagkrav anger hur högt buller som får förekomma i en lastbil i drift. Buller orsakas främst av däcksfriktion mot vägbanan samt fartvinden från chassit. Påverkas även av mängden fordon, hastighet samt typ av fordon som kör på trafikleden. Brake Blending - se bromsar. Bromsanpassning. För att ha ett säkert och effektivt bromssystem vid eventuellt behov av panikbroms bör ekipaget vara rätt bromsanpassat med hjälp av lastkännande ventil och en så kallad teoretisk bromsanpassning där man räknar ut att varje fordonsdel (bil och efterfordon) bromsar sin vikt. Bromsanpassning bör göras en gång per år hos Volvos återförsäljare. Se även Lastkännande ventil, ABS och Bromsar. Bromsar. Bromsarna är direkt avgörande för god trafiksäkerhet. Volvos skivbromsar och elektroniskt styrda bromssystem (EBS) reagerar blixtsnabbt och ger kortast möjliga bromssträcka med optimal känsla i fordon och pedal. Systemet är utformat så att bromskraften alltid fördelas effektivt mellan fordonets olika hjul. Bromsskivorna expanderar dessutom symmetriskt vid uppvärmning. Därigenom undviks ojämnt slitage. När bromssystemet kombineras med marknadens kraftfullaste motorbroms, Volvo Engine Brake (VEB), kanske tillsammans med en kompaktretarder, höjs ytterligare effektiviteten och säkerheten. 'Brake Blending' innebär att skivbromsar, retarder och/eller VEB samverkar på ett optimalt sätt. Collision Mitigation - system där sensorer i bilen mäter hastighet och avstånd till kollisionen, räknar ut om det inte går att undvika olyckan oavsett hur hårt man bromsar eller girar. Bilen bromsar då maximalt för att få ner kollisionshastigheten; det är viktigt eftersom även små minskningar av hastigheten kan ha stor inverkan på skadornas omfattning. Se även Hastighet. Daglig tillsyn. Det är viktigt ur säkerhetssynpunkt att föraren genomför en daglig tillsyn innan varje arbetspass. Innefattar bland annat kontroll av belysning, konditionen på däcken, lufttryck, fastkilade stenar, att rutor och speglar är rena och kontroll av spolarvätska. Datorsimulering. Sedan 1989 gör Volvo Lastvagnar simuleringar av krocktester i dator. Ett sådant tar cirka 48 timmar att utföra. Ett riktigt test görs därefter också, men datortestens stora fördel är att man nästan omedelbart får svaren. Alla nya modeller från Volvo testas sedan 1994 först i dator innan några prototyper byggs. Se även Säkerhetstester. Decibel: dB(A). Enhet för mätning av ljudstyrka, som t.ex buller. Se även Buller. Distraction Manager - se ACC. Drivlina - se komfort. Drowsiness Manager - se ACC. EBS (Electronic Brake System). Volvos elektroniskt styrda bromssystem. Med sin automatiska bromsanpassningsfunktion jämnar EBS ut slitaget mellan bromsarna och optimerar bromstrycket mellan dragfordon och släp. Se även Bromsar. Ekonomi. God förarmiljö och säkerhet kostar pengar, men betalar sig i längden. Inte minst ur ett nationalekonomiskt perspektiv med lägre kostnader för sjukvård och polisinsatser. En minskning av olyckorna för ett åkeri betyder bättre image, högre produktivitet och lägre försäkringskostnader. Totalt sett ökar lönsamheten för åkeriet. ESP (Volvo Electronic Stability Program) - komplement till lastbilens bromssystem. Volvo ESP känner av rörelserna i fordonet och mäter bland annat sidoacceleration, rattvinkel och girvinkelhastighet. Om lastbilen uppför sig onormalt aktiveras bromssystemet automatiskt. Varje hjul bromsas individuellt och samtidigt sänks kraften på drivhjulen. Därmed minskas avsevärt risken för s.k. fällknivseffekt, avkörning i halka eller vältning i skarp kurva. Filosofin bakom Volvos säkerhetsarbete bygger på fyra grundpelare: *Säkrare fordon ger färre personskador och mindre mänskligt lidande *Färre skador minskar behoven av kostsam sjukvård och rehabilitering *En säker arbetsmiljö gör att föraren känner sig trygg *En trygg förare är också en effektiv förare Forskning. Förutom genom Haverikommissionens utredningar och intensiva säkerhetsprovningar i laboratorier arbetar Volvo Lastvagnar bland annat med projekt om samspelet mellan fordonet och människan - 'Human-Machine Interface' (HMI). Det handlar om hur reglage, instrument och knappar bäst skall placeras i fordonet. Omfattande forskning pågår även om trötthet vid ratten, liksom förarens uppfattning om vad som sker i omgivningen under körning. Se även ACC, Haverikommissionen, Lane Daparture Warning och Säkerhetstester. Forward Collision Warning. Se ACC. FUPS - Front Underrun Protection System. Det främre underkörningsskyddet FUPS ökar skyddet för åkande i personbilar vid frontalkollissioner med lastbilar. Underkörningsskyddet består av en kraftig tvärbalk av stål som är integrerad med stötfångaren och för över krockenergi direkt till chassiramen. Konstruktionen förhindrar att mindre fordon kilas fast under lastbilens front i samband med en direkt kollision. Motsvarande skydd för underkörning bakifrån har länge varit standard på Volvos lastbilar, som också förses med underkörninmgsskydd på sidan till nytta för oskyddade trafikanter. Fällknivsverkan - innebär att fordonskombinationen viker ihop sig. Dragbil och semitrailer är oftast en kombination med god stabilitet, men under ogynnsamma förhållanden vid bromsning eller gaspådrag i kurvor kan man råka ut för en 'fällkniv', även om man kör med ABS-bromsar. Se även ESP och ABS. Girvinkelhastighet - se ESP. Hastighet. Volvos Haverikomission har genom sina undersökningar visat att i sex av tio olyckor hade förarens skador mildrats eller helt uteblivit om bälte använts. Bältet behövs även i låga hastigheter. Hastigheten i Volvo Lastvagnars krockprov ligger normalt mellan 30 och 50 km/tim. Rörelserna och islagen som obältade dockor utsätts för är kraftiga och dramatiska även i dessa låga hastigheter. Hade det suttit riktiga människor i bilen skulle skadorna blivit allvarliga om de inte använt bälte. Se även Säkerhetsbälte. Alla fenomen som har med instabilitet att göra ökar snabbt ju fortare man kör. Det gäller oavsett typ av fordon och fordonskombinationer. Se även Collision Mitigation, Pendling, Sidoacceleration och ESP. Haverikommissionen, grupp som är en integrerad del av Produktutvecklingen hos Volvo Lastvagnar. För att kunna skapa en säker lastbil, krävs ingående kunskap om hur olyckor verkligen sker och hur skador uppstår. Volvo Lastvagnars egen Haverikommission bildades redan 1969. Dess uppgift är att undersöka olyckor med Volvolastbilar, där förare och/eller passagerare skadats. Särskild uppmärksamhet ägnas också olyckor mellan lastbil och personbil. Kommissionen intervjuar dessutom lastbilsförare om 'nära ögat-incidenter'. Alla dagar året runt sköter fyra personer i jour utryckningar, mest sådana som går att nå inom en timma från Göteborg. Syftet med Haverikommissionens arbete, är att utreda varför olyckor händer och hur de händer. Sedan starten har fakta från mer än 1.400 olyckor bearbetats och sammanställts till vetenskapliga rapporter. Volvo har här en unik erfarenhetsbank, som ligger till grund för varje ny produkt och som gjort Haverikommissionen till en respekterad instans långt utansför Volvos egen verksamhet. Grunden till Volvolastbilarnas höga säkerhet har till stora delar sitt ursprung i haverikommissionens arbete. Bland annat energiupptagande hyttinredning, deformerbar ratt och trepunkts säkerhetsbälte. Head Impact Test, test där Volvo Lastvagnar simulerar en olycka och följer upp hur kroppen och framför allt huvudet rör sig i hytten. Detta för att försäkra sig om att inredningen i hytten inte vållar onödiga skador vid en olyckshändelse. Helhet. Trots alla inbyggda stödsystem och bekvämligheter för föraren, kan en olycka inträffa. Det gäller då att allt är gjort för att minska skadorna av olyckan. Det är helheten, inte enstaka detaljer, som avgör hur krocksäker lastbilen är. Volvo forskare, tekniker och konstruktörer arbetar alltid med helhetsbilden för ögonen. Human Machine Interface - se forskning. Hytt. Hyttstommen i Volvos lastbilar tillverkas av höghållfast stål och är kraftigt förstärkt vid dörrarna och fronten. Vid kollision överförs energin bakåt i hytten och ett överlevnadsutrymme säkerställs. Hyttens fästen är delvis eftergivliga, den kan därför skjutas bakåt för att därmed minska inträngningar och deformationer mot föraren. Instrumentpanel - Instrumentpanelen är energiupptagande liksom inredningsdetaljer i knähöjd. Även ratten och dess upphängning är energiupptagande och ger efter om kroppen skulle slå i. Klädseln tillverkas av flamsäkert material. Se även Säkerhetsratt. Klimat. Med ett behagligt klimat i hytten håller sig föraren pigg och alert, även under långa körpass. Bra värme, ventilation och luftkonditionering, är därför viktiga bidrag till hög säkerhet. Komfort. Säkerhet och komfort hänger på många sätt ihop. En förare som sitter bekvämt, i rätt körställning och med alla reglage tydliga, lättbegripliga och lätta att nå, kan arbeta effektivt och koncentrera sig mer på trafiken. Drivlinan spelar också en viktig roll. En lastbil med bra körbarhet i form av en elektroniskt styrd motor och kanske automatisk växellåda, innebär färre stressande moment. Koncentration - se Mat samt Komfort. Krockkudde - se airbag. Lane Departure Warning - system som känner av om fordonet oavsiktligt ändrar kurs, ett tecken på att föraren somnat eller tappat koncentrationen. Systemet jämför fordonets kurs med vägmarkeringarnas placering och varnar med ett larm om avvikelsen är för stor. Se även ACC. Lastkännande ventil. Standard på samtliga Volvos modeller. Lastkännande ventil reducerar retardationen (bromskraften) i förhållande till lasten genom att begränsa lufttrycket ut till bromsarna vid olastat eller dellastat fordon. Lastkännande ventil fördröjer alltså hjullåsning dynamiskt genom att ta hänsyn till lastförhållandet. Jfr ABS - Anti Blockering System som är ett säkerhetssystem som skall träda i kraft vid kristiska situationer och som kompletterar det vanliga bromssystemet. Även ABS är standard. Det är viktigt att veta att kopplar man ihop bil med släp så är det väsentligt att släpet har lastkännande ventil. Lastförhållandet är sådant att lastat släp väger 4-6 gånger med än ett tomt släp, mot att bilen väger 2-3 gånger mer när den är full. Volvo rekommenderar därför att lastkännande ventil skall finnas på både bil och släp. Vill man dessutom ytterligare öka säkerheten skall man utrusta båda fordonen med ABS. Har man Lastkännande ventil på endast ett av fordonen tillkommer utöver ökat slitage även risk för glasning och fading. Detta kan medföra vid en panikbromsning medföra kraftigt reducerad bromseffekt, kanske till och med så att ABS ej träder in. För att ha ett säkert och effektivt bromssystem vid eventuellt behov av panikbroms bör ekipaget vara rätt bromsanpassat med hjälp av lastkännande ventil och en så kallad teoretisk bromsanpassning där man räknar ut att varje fordonsdel bromsar sin vikt. Lastsäkring. Under transport skall lasten vara säkrad så att den kan motstå en kraft framåt som är minst lika stor som hela lastens vikt. Bakåt och åt sidorna gäller minst halva lastens vikt. Lastsäkringsanordningen bör ses till minst en gång i veckan och skadade band skall slängas och ersättas. Vid körning med farligt gods bör en lastplan göras upp. Om en sändning innehåller flera olika sorters gods, skall kollin med farligt gods skiljas från andra kollin. Med en lastplan blir det enklare att se var det farliga godset är placerat vid ett olyckstillbud. Se även ADR. Luftkonditionering - se klimat Låsningshindrande utrustning - antingen Lastkännande ventil eller Anti Blockerings System (ABS). Båda är standard på Volvos lastbilar. Se även Lastkännande ventil samt ABS. Mat. Lättare mat - alltså mat som inte är fet - blir man inte lika trött av. Fet mat gör att man blir däst och övermätt med sämre koncentration som följd. Om man äter regelbundet kan kroppen lättare ta hand om maten. Tre huvudmål och två mellanmål rekommenderas generellt. Grädde, pommes frites och chips är inte farliga i sig, men om det blir för mycket tar kroppen stryk. Istället rekommenderas andra livsmedel som fisk, frukt, grönsaker, bröd och magra alternativ av mjölkprodukter. Att hoppa över måltider gör det jobbigare att klara av arbetspasset, eftersom blodsockret sjunker och koncentrationen blir sämre. Maten och vätskan gör att man som förare orkar bättre. Förr eller senare sjunker blodsockret och uppmärksamheten blir sämre. Frukt, som en banan, ger extra uthållighet till det är dags för lunch eller middag. En chokladkaka ger visserligen snabbt energi, men ger ingen utållighet, eftersom blodsockret snabbt sjunker igen. Att dricka mycket vatten förbättrar koncentration och uthållighet. Dessutom slipper man huvudvärk p.g.a. uttorkning. Den som kör på natten rekommenderas att behålla normal måltidsordning med frukost, lunch och middag, vilket ger en jämn fördelning av energin under ett dygn. Mobiltelefon. Om fordonet kolliderat kan räddningsinsatsens utryckningstid och förberedelse vara skillnaden mellan liv och död. Genom att via en krocksäker mobiltelefon skicka data till larmcentralen kan räddningsionsatsen optimeras. De uppgifter som skickas kan vara fordonets position, kollisionshastighet, krockacceleration, information om lasten och eventuellt en bild inifrån hytten. En liknande funktion används för Volvos personbilar i USA. Se även Forskning. Offset test - en typ av krocktest med lastbilar där ena bilen kör in med halva fronten mot den mötande bilens front. Testet har varit ett viktigt led i utvecklingen av airbag för lastbilar. Se även Säkerhetstester. Volvo Lastvagnar gör offset-testerna för att efterlikna typolyckor på vägarna. I testet kör en lastbil in med en hastighet av 50 kilometer i timman i en stillastående lastbil. Energin placeras i kollisionen på 50 procent av frontytan, vilket gör det tuffare än andra krocktester. Olyckstyper. Två typer dominerar i olyckor där lastbilsförare skadats. 80 procent av de lastbilsförare som skadats i trafikolyckor har antingen råkat ut för en singelolycka eller kolliderat med en annan lastbil. En singelolycka går oftast till så att lastbilen kör av vägen och välter. Efter vältningen är det vanligt att hytten kolliderar med t.ex ett vägräcke, en dikeskant eller ett träd. Om föraren inte använder bälte riskerar han att kastas runt inne i hytten eller ut ur den. Den vanligaste kollisionstypen mellan två lastbilar är att den ena kör på den andra bakifrån. Föraren i den påkörande bilen kastas då framåt. Se även Säkerhetsbälte och Airbag. Originaldelar - Volvo Originaldelar är reservdelar som uppfyller Volvos krav på kvalitet och tillförlitlighet och därmed säkerhet. Originaldelar konstrueras, utprovas och testas parallellt med utvecklingen av de olika lastbils och bussmodellerna. Förutom att de alltid är samhörighetsanpassade betyder det ständig produktutveckling, lång livslängd, komplett sortiment, hög tillgänglighet och välutbildad personal. Passiv säkerhet - se aktiv säkerhet Pendling. Kombinationen bil och kärra kan komma in i en odämpad, pendlande svängningsrörelse som kan innebära risk för vältning och andra typer av olyckor. Svängningarna blir större ju längre bak draget på bilen sitter. Alla fenomen som har med instabilitet att göra ökar snabbt ju fortare man kör. Det gäller oavsett typ av fordon och fordonskombinationer. Se även ESP och Hastighet. RDS. Radio Data System (RDS) innebär att radiosändningarna kan brytas för t.ex. viktig trafikinformatiuon. Alla radioapparaterna i Volvos program för lastbilar är utrustade med RDS. Sidoacceleration. Vid undanmanöver med bil och släp kan släpets rörelse förstärkas avsevärt i förhållande till bilen. Sidoaccelerationen kan vara flera gånger större på släpet än på bilen. Om både släpet och bilen är lika mycket lastade kan alltså vältrisken vara mycket större än förväntat om man utgår från vad man känner i bilen. Det innebär också att släpets svepyta blir större. Förstärkningen av släpets rörelser är större ju kortare släpets hjulbas är. Se även ESP. Sikt. Ju bättre kontroll föraren har över den omgivande trafiken, desto mindre är risken för oväntade situationer. Därför är rejäla backspeglar, närsiktspeglar och stora vindrutor självklara i dagens Volvolastbilar. Volvos kraftfulla strålkastare med gasurladdningslampor ger ett förbättrat siktfält för halvljus vid mörkerkörning. Kamera vid backning är ett värdefullt tillval. Se även Belysning. Slagprov se Säkerhetstester. Stress. I dagligt tal alla slags påfrestningar på kropp och själ som får en människa att känna sig ”stressad”, dvs pressad, jäktad, bekymrad, nervös och ångestfylld. Stress är egentligen inget onaturligt, utan en nödvändig reaktion när vi utsätts för påfrestningar och belastningar. Stressreaktionerna behövs för att kunna fördela resurser till olika system i kroppen. Hjärnan får mer blod, så att vi kan koncentrera oss på svåra uppgifter, muskelstyrkan och effektiviteten i immunförsvaret ökar. För allt fler människor har stressen dock blivit permanent. Detta skapar ohälsa, såsom hjärt- kärlsjukdomar, belastningsskador, olyckor, osv. Stress kan också påverka en rad hälsobeteenden, som rök- och kostvanor, missbruk, motionsvanor, m.m. När stressreaktionerna är konstant påslagna ges vi ingen möjlighet till återhämtning. Se även Attention Support. Ställbar ratt. Samtliga modeller i Volvos lastbilsprogram har ställbar ratt som en del i förarens komfort och möjlighet att finna rätt - och därmed säkrast möjliga - arbetsställning. Se även Säkerhetsratt. Säkerhetsbälte. Ingen enskild säkerhetsdetalj har större betydelse än säkerhetsbältet. Man vet att bältet skulle ha förhindrat eller minskat lastbilsförarens skador i minst 60 procent av olyckorna. Trepunktsbälten är standard i alla Volvos lastbilar. Som tillval för den som av komfortskäl så önskar, finns en förarstol med integrerat bälte. För att öka medvetenheten om vikten av att använda säkerhetsbälte har Volvo Lastvagnar tagit fram 'välthytter' - simulatorer med vilka man effektivt kan påverka lastbilsförare att använda bältet. Säkerhetsratt. Haverikommissionens arbete resulterade i att man redan 1979 kunde presentera en säkerhetsratt som var ett rejält uppsving från gamla tiders bakelitklädda stålrattar. Idag är säkerhetsratten en del av den passiva säkerheten som finns inbyggd i Volvos hytter. Vid en olycka när en lastbil t.ex. kör in i en annan stillastående lastbil har säkerhetsratten i princip två uppgifter. Dels ska den deformeras utan att skada föraren, dels ska den ta upp energi och bromsa förarens framåtkast. Säkerhetstester. Samtliga Volvomodeller säkerhetsprovas med samma metoder och samma höga krav. Singeloyckor simuleras med världens hårdaste och mest realistiska test - det svenska slagprovet. Tre krävande moment utförs på en och samma hytt för att provet skall ligga så nära verkligheten som möjligt. Kollision mellan två lastbilar simuleras genom Volvos unika barriärprov, som motsvarar att en lastbil kör in i en annan bakifrån. Slagprovstester, barriärkrocktester, offset-tester och Volvo Lastvagnars Haverikommissions arbete, utgör basen för att utveckla säkra lastbilar. I slagprovet är delmomenten anpassade till ett förlopp där lastbilen antas köra av vägen. Den välter, lasten förskjuts och trycker till hytten bakifrån varefter lastbilen slår runt. Sömn. Inte ens den mest rutinerade förare kan stå emot sömnimpulser - även om just yrkesförare är ovanligt svåra att golva i vetenskapliga sömnförsök. En god nattsömn är A och O, vilket har att göra med den biologiska klockan. För den som skall köra ett nattpass kan en tupplur strax innan körningen minska sömnigheten flera timmar senare, vilket i sin tur minskar risken för olyckor. Tuppluren ger mer av den viktiga djupsömnen. Har man varit vaken tio timmar ökar behovet av djup sömn. Därmed pressas mer djupsömn in i tuppluren. Man sover med andra ord effektivt. TCS - Tractions Control System. Elektroniskt system hos Volvos lastbilar vilket ökar framkomligheten och girstabiliteten vid låg friktion. Tester - se Säkerhetstester. Trepunktsbälte - se Säkerhetsbälte. Trötthet - är den största säkerhetsrisken. Det är därför viktigt att vara utvilad när man börjar sitt arbetspass. Ett bra sätt att förhindra trötthet är att se till att arbetsmiljön är bra. Rätt klimat och rätt ljudnivå är viktigt. Se även Mat, Sömn och Komfort. VEB - Volvo Engine Brake. VEB-systemet är helt sammanbyggt med motorn och är konstruerat som en kombination av avgasbroms och kompressionsbroms och ger en mycket god bromsförmåga över motorns hela varvtal. Se även Bromsar. Volvo Action Service. Volvo Action Service (VAS) är en jourservice avsedd för nationella och internationella transporter som finns utefter alla stora transportleder. Organisationen sträcker sig över hela Europa med jourbilar beredda att rycka ut med mekaniker vid behov. Genom ett telefonsamtal till den dygnet runt bemannade Volvo Action Service-centralen kan föraren komma i kontakt med en koordinator som han kan tala med på sitt eget språk. På en digital europakarta kan personalen på centralen exakt se var fordonet befinner sig och man kan omedelbart få fram tekniska data om bilen. Där finns också samtliga Volvoverkstäder inlagda. Man kan genast se vilken verkstad som ligger bäst till och vilken väg mekanikern bör välja för att snabbast ta sig från verkstaden till fordonet. Underkörningsskydd - se FUPS. Utveckling. Genom åren har Volvo varit först med en rad banbrytande konstruktioner. Några exempel på hur krocksskyddet för lastbilsföraren utvecklats är hytt i höghållfast stål, energiupptagande islagsvänlig hyttinredning, deformerbar ratt, trepunkts säkerhetsbälten och airbag. Se även ACC, Forskning, Haverikommissionen, Lane Daparture Warning och Säkerhetstester. Volvo Action Service. Volvo Action Service (VAS) är en jourservice avsedd för nationella och internationella transporter som finns utefter alla stora transportleder. Med en larmcetral och separata telefonnummer för varje land sträcker sig organisationen över hela Europa med jourbilar beredda att rycka ut med mekaniker vid behov. VAS finns idag etablerat i xxxx europeiska länder och är tillgängligt för alla lastbilar och bussar som råkar ut för något oförutsett var de än befinner sig. Att få kontakt med Volvo Action Service är enkelt: ett telefonsamtal till något av de speciella nödtelefonnummer som Volvo upprättat i de flesta av Europas länder. På den dygnet runt bemannade stationen kan föraren sedan prata med en person som kan hans språk. På en digital europakarta kan personalen på Action Service-centralen exakt se var fordonet befinner sig och man kan omedelbart få fram tekniska data om bilen. Där finns också samtliga Volvoverkstäder inlagda. Man kan genast se vilken verkstad som ligger bäst till och vilken väg mekanikern bör välja för att snabbast ta sig från verkstaden till fordonet. Volvo Säkerhetskontroll - en service i första hand för den som har en volvolastbil äldre än fem år. Den har huvudmålet att det skall finnas så många säkra lastbilar som möjligt ute på vägarna. Volvo Säkerhetskontroll är ett verkstadsprogram som garanterar fordonets säkerhetsstatus. På verkstaden går Volvos mekaniker igenom bromsar, däck, säkerhetsbälte och styrsystem. Om någon slitagedel behöver bytas, monteras Volvo Originaldelar som är unikt utvecklade för och av Volvo. Se även Originaldelar. Välthytter - se Säkerhetsbälte. Överlevnadsutrymme - att hyttdeformationerna på en lastbilshytten vid en olycka inte blir större än att man kan sitta på förarplatsen. Bilbältet är en garanti för att föraren sitter kvar i stolen. Se även Hytt. Sammanställning: Stig-Arne Fredlund